Investera i era medarbetares psykiska hälsa

Spelproblem och spelberoende är vanligt, men svårt att upptäcka. Det varken syns, hörs eller luktar. Ungefär 2% av Sveriges befolkning har problem med spel.

Och problem med spel förekommer ofta i relation till riskabla alkoholvanor eller allmän psykisk ohälsa. Känslor av oro, stress, nedstämdhet, sömnsvårigheter, bristande aptit och koncentrationssvårigheter är vanliga konsekvenser av spelberoende och spelmissbruk. Men också relationsproblem och ekonomiska svårigheter. Ett tydligt tecken på att spelandet har utvecklats till ett problem, är att det framställs som ett realistiskt sätt att klara av ekonomin. Eller ett sätt att skapa sig ett bättre liv.

Det är vanligt att relationerna till andra, framförallt de nära, blir lidande. Att de aktiviteter som tidigare upplevdes som meningsfulla nu blir försummade. Anhöriga brukar berätta att personen som spelar blir mer och mer hemlighetsfull med vart den är och hur det är ställt med ekonomin. Ofta har spelaren och den anhöriga helt olika uppfattningar om huruvida spelandet är ett problem eller inte.

När en anställd har svårt att kontrollera sitt spelande är det en god idé för dig som arbetsgivare att avgränsa personen från allt som har med spel att göra. Både online och offline. Undvik umgänge i grupp, med människor som triggar spelandet. Undvik eller blockera hemsidor. Kolla hellre på TV via olika reklamfria play-appar än reguljär-TV, där spelreklamen härjar som mest. Istället för traditionella radiokanaler där det finns mycket spelreklam, uppmuntra till ljudböcker, poddar eller streamingbaserade musiktjänster.

Spelfriheten rekommenderar att du som arbetsgivare ser till att den anställda spärrar sitt spelande på spelpaus.se – som avser alla digitala och fysiska speloperatörer som har rätt att bedriva verksamhet i Sverige.

En annan rekommendation är Gamban.com – ett spärrfilter som blockerar den anställda från att surfa in på spelrelaterade hemsidor och att ladda ner olika spel-appar. Detta fungerar även för de speloperatörer som saknar svensk spellicens.

När en spelare väl tar mod till sig och söker hjälp är de ofta fyllda av obehagliga känslor, som skam och skuld. Det förstår att det är illa ställt, men de förstår sällan vidden av problematiken. Kanske har de inte ens berättat för sina anhöriga att de har sökt hjälp, just för att de skäms över sin situation. De känner sig maktlösa och rädda.

Därför är det viktigt att du som arbetsgivare går varsamt fram, samtidigt som det är viktigt att utforska spelandet genom olika frågor. Var öppen, empatisk och se till att spelaren känner att den är i ett tryggt sällskap.

Det sista alternativet för en spelare är att be om hjälp. Motivationsfönstret och möjligheten till förändring kan därför slå igen lika snabbt som det öppnades så det är av största vikt att agera snabbt.

Det finns ingen tydlig gräns som passeras, när spelandet går från något lustfyllt till något problematiskt. Det är olika för alla. Ibland tar det tid, ibland går det fort. Det beror på olika omständigheter, men i grund och botten gör det ingen skillnad. När det har blivit ett problem, har det blivit ett problem som kräver sin lösning.

Det finns ingen tydlig gräns som passeras, när spelandet går från något lustfyllt till något problematiskt. Det är olika för alla. Ibland tar det tid, ibland går det fort. Det beror på olika omständigheter, men i grund och botten gör det ingen skillnad. När det har blivit ett problem, har det blivit ett problem som kräver sin lösning.

Numera klassificeras spelberoende som en beroendesjukdom. För att en person ska diagnostiseras (av psykolog eller läkare) med det så kallade ”hasardspelsyndromet”, enligt DSM-5 (Diagnostic and Statistic Manual for mental Disorders 5), måste personen uppfylla minst fyra av nio karaktärsdrag:

• Upptagenhet Tänker personen ständigt på spel? Är den upptagen av att tänka på tidigare spel, planera framtida spel eller fundera över hur den ska fixa pengar att spela med?

• Tolerans Behöver personen allt större summor för att få samma effekt av spänning och adrenalin?

• Kontrollförlust Har personen svårt att kontrollera sitt spelande? Har denne försökt begränsa sig men misslyckats?

• Abstinens Blir personen rastlös och lättretlig när den försöker begränsa sitt spelande eller försöka sluta spela helt?

• Flykt Använder personen sitt spelande som en flykt från känslor av hjälplöshet, skuld, ångest och depression?

• Jagar förluster Använder spelaren sitt spelande som en anledning för att vinna tillbaka tidigare förluster?

• Lögner Använder spelaren sitt spelande som en anledning för att vinna tillbaka tidigare förluster?

• Sociala konsekvenser Har personen äventyrat viktiga nära relationer? Sin anställning? Har personen missat möjligheter till utbildning eller karriär på grund av sitt spelande?

• Ekonomiskt beroende Använder personen sig av andra människor för att lösa ekonomiska krissituationer den har försatt sig i på grund av sitt spelande?

Det finns många sätt att gå tillväga för att hjälpa en spelberoende. Alla spelare har olika behov, som måste mötas på olika sätt. Är spelaren villig att ta hjälp? Behöver spelaren ekonomisk rådgivning? Befinner sig spelaren i en farlig situation på grund av sitt spelande?

Det är väldigt vanligt att spelare söker hjälp när det upplevs vara försent. De negativa konsekvenserna har blivit så pass allvarliga att spelarens liv inte är hållbart längre. I det här läget är spelaren nu en person i stort behov av stöttning, en stadig tillvaro för att kunna förändra sitt spelande och återta makten över sitt liv.

Det är en svår resa att göra på egen hand, eftersom att spelarens hjärna är kidnappad av sjukdomen. Ofta är spelaren fylld av obehagliga känslor och tankar som hindrar denne från att ta logiska beslut och utföra rationella handlingar, som kanske gjorde i enkelhet tidigare.

Spelfriheten erbjuder både öppenvårdsbehandling och anhörighetsbehandlig.

Vill du ha professionell vägledning, ring gärna [08-660 10 45](tel:08-660 10 45).